Det giftiga däckdammet: 6PPD-kinon, fiskdöd och Sveriges största mikroplastkälla

Varje gång ett däck rullar mot asfalten slits mikroskopiska gummipartiklar loss. När regnet spolar dem via dagvattnet till våra vattendrag följer också en nyupptäckt kemikalie med — 6PPD-kinon — som kan döda fisk vid halter i nivå med ett sockerkorn upplöst i en simbassäng. I Sverige är väg- och däckslitage dessutom den enskilt största källan till mikroplast i miljön. I vägdiket möts alltså två problem samtidigt.

Vad handlar det om?

Bildäck innehåller ett tillsatsämne som kallas 6PPD. Det är ett antioxidationsmedel som skyddar gummit från att spricka när det utsätts för ozon i luften — i grunden en säkerhetskomponent som gör att däck håller längre. Problemet uppstår när 6PPD reagerar med marknära ozon och ombildas till 6PPD-kinon, en transformationsprodukt som är akut giftig för vissa fiskarter.

Kopplingen upptäcktes 2020, när amerikanska forskare löste en decennielång gåta: varför dog vuxna coholaxar i massor i stadsnära bäckar kring Seattle varje gång det regnade efter en torrperiod? I studien, publicerad i Science av Tian med flera, pekades 6PPD-kinon ut. Den halva dödliga dosen för coholax ligger kring 0,8 mikrogram per liter — bland det giftigaste man känner till för en vattenlevande organism.

Mekanismen är enkel och obehaglig. Däckpartiklar samlas på väg- och parkeringsytor under torrt väder. När det sedan regnar sköljer dagvattnet ut partiklarna och det urlakade 6PPD-kinonet i en koncentrerad "first flush" rakt ut i närmaste vattendrag — ofta helt orenat.

Vad det betyder i Sverige

Två svenska vinklar gör frågan högaktuell.

Däckslitage är vår största mikroplastkälla. IVL Svenska Miljöinstitutet kartlade på uppdrag av Naturvårdsverket källorna till mikroplast och kom fram till att väg- och däckslitage är den enskilt största utsläppskällan i Sverige — omkring 8 200 ton per år. Det är storleksordningar mer än exempelvis konstgräsplaner, som är näst största källa med cirka 1 600–2 500 ton granulat per år. En stor del transporteras via dagvattnet. Där mikroplasten finns, finns också 6PPD och dess giftiga nedbrytningsprodukt.

Svensk forskning har testat reningen. Vid Sundsvallsbron, där E4 korsar och ungefär fem miljoner fordon passerar per år, genomförde Luleå tekniska universitet tillsammans med IVL en av världens första fältstudier av hur väl dagvattenbiofilter fångar mikroplast från en högtrafikerad väg. Slutsatsen, publicerad 2021, var uppmuntrande: biofiltren fångade gummi- och asfaltpartiklar väl, och de vegetationstäckta biofiltren var effektivast — extra välkommet eftersom växttäckta filter dessutom kräver mindre underhåll.

Sammantaget har Sverige både en stor källa och en beprövad, ganska lågteknologisk motåtgärd. Biofilter, regnbäddar och dammar fångar partiklarna innan de når vattendragen. Frågan om just 6PPD-kinon befinner sig däremot fortfarande i ett tidigt kunskapsläge här.

Ärliga förbehåll

• Coholaxen är inte svensk. De mest dramatiska och väldokumenterade fiskdödsfallen gäller stillahavslax i Nordamerika. Hur känsliga svenska och nordiska arter är — öring, lax, harr — är mindre studerat. Laboratorieförsök visar att bäcköring, regnbåge och röding påverkas, men vid högre halter och med lägre dödlighet än coho. De amerikanska siffrorna ska alltså inte överföras rakt av till svenska bäckar.
• Svenska mätdata saknas i stor utsträckning. 6PPD-kinon har uppmätts i vägdagvatten i bland annat Norge, och en svensk pilotstudie har analyserat ämnet i avloppsvatten. Men bred svensk miljöövervakning som visar hur höga halterna faktiskt blir i våra vattendrag under regn saknas fortfarande.
• Biofilter fångar partiklar — inte nödvändigtvis allt löst gift. Att filtren avskiljer mikroplast betyder inte automatiskt att de fångar upplöst 6PPD-kinon lika effektivt. Filtren ackumulerar dessutom andra föroreningar; studier har bland annat hittat PFAS i äldre dagvattenbiofilter, så de måste skötas och så småningom bytas.
• Källan är svår att stänga. Så länge däck innehåller 6PPD fortsätter utsläppen. EU utreder ämnet under REACH, och däcktillverkare söker alternativ, men det finns ännu inget godkänt ersättningsämne som ger samma skydd mot ozonsprickor.

Det viktigaste att ta med sig

1. 6PPD-kinon bildas när däckens skyddsämne 6PPD reagerar med ozon, och är akut giftigt för fisk — dödligt för coholax vid omkring 0,8 µg/l.
2. Giftet når vattendragen via dagvatten, särskilt i den koncentrerade "first flush" när det regnar efter torka.
3. I Sverige är väg- och däckslitage den största mikroplastkällan, cirka 8 200 ton per år enligt IVL och Naturvårdsverket — samma partiklar som bär 6PPD.
4. LTU och IVL visade vid Sundsvallsbron att vegetationstäckta dagvattenbiofilter effektivt fångar mikroplast från högtrafikerad väg — en lågteknologisk och underhållssnål lösning.
5. Kunskapsläget om 6PPD-kinonets faktiska effekter i svenska och nordiska vatten är fortfarande tunt. EU utreder restriktioner under REACH, och mätdata behövs.

Källor och vidare läsning

• Tian m.fl.: A ubiquitous tire rubber–derived chemical induces acute mortality in coho salmon, Science
• US EPA: 6PPD-quinone
• USGS: Where the Rubber Meets the Road (and River)
• IVL: Slitage från däck största källan till mikroplast
• IVL: Uppdaterade siffror i mikroplastrapporten (2017)
• Luleå tekniska universitet: Renar E4:ans vägdagvatten från mikroplast (2021)
• forskning.se: E4:ans dagvatten renas från mikroplast (2021)
• Pilotstudie: analys av 6PPD och 6PPD-kinon i avloppsvatten (DiVA, PDF)
• LTU: Stor förekomst av PFAS i biofilter för dagvattenrening

Uppgifterna kontrollerade 3 september 2026. Toxicitetsvärdet 0,8 µg/l avser coholax i nordamerikanska studier och är inte ett svenskt gränsvärde.