Dagvatten

Dagvattenprogram hanterar mängden och kvaliteten på avrinning från bebyggd mark genom att kombinera traditionell ('grå') infrastruktur med naturbaserade lösningar, styrt av kommunala dagvattenstrategier och skyfallskartering för extrema regn.

En grävmaskin vid en lerig byggarbetsplats med vatten i schakten
byggdagvattenlänshållningsvatten

Dagvattenplanen börjar före inflyttning

Schakter, upplag och bara jordytor kan påverka vattendrag långt innan ett nytt kvarter är färdigt. Byggskedet behöver en egen plan för vattnets väg, tillfällig rening och skydd av de anläggningar som ska fungera efteråt.

Läs mer
Vy över Stockholms marina med förtöjda segelbåtar och äldre kajbebyggelse
skärmbassängdagvattenrening

Skärmbassänger: det svenska knepet att bygga dagvattendammen inne i sjön

När staden har slut på mark för en dagvattendamm hänger man i stället upp en skärm i sjön. En skärmbassäng stänger av en ficka av vattnet med flytande presenningsvägg och låter dagvattnet sedimentera där i stället för att spridas i hela recipienten. Stockholm har gjort det till en egen disciplin.

Läs mer
En översvämmad gata med avstängningsskyltar som speglas i vattnet
dagvattenmodelleringMIKE+

Samma indata, olika svar: MIKE+ och InfoDrainage jämförda i dagvattenmodellering

Två vanliga modelleringsverktyg matades med identiska ledningsnät och identiska regn. Ändå skilde sig flödestoppar, tidpunkter och översvämningsutbredning märkbart — särskilt vid intensiva regn. Slutsatsen från LTU-studien: programmen är inte utbytbara, och resultaten måste läsas mot respektive programs antaganden.

Läs mer
Snötäckt väg kantad av frostiga tallar i en skog
vägsaltklorid

Vägsaltet som går rakt igenom dagvattenreningen

Sverige sprider omkring 300 000 ton vägsalt per vinter. Dammar, regnbäddar och filter är bra på partiklar och metaller — men kloridjonen varken fastnar eller bryts ned, den följer bara med vattnet. Vägsalt är en av få föroreningar som vår dagvattenkedja i praktiken är blind för.

Läs mer
Flygbild över ett grönt tak med växtlighet i en stadsmiljö
blågröna takgröna tak

Blågröna tak: när taket blir ett dagvattenmagasin — och vad mätningarna visar

Ett sedumtak ser grönt ut men fördröjer förvånansvärt lite vatten under ett riktigt skyfall. Ett blågrönt tak bygger in ett magasin och en flödesstrypning under växtligheten och blir en dagvattenanläggning på höjden. Men de nordiska mätningarna bjuder också på en kalldusch: på vintern faller retentionen till 30–40 procent.

Läs mer
Bilar med tända lyktor på en blöt asfaltväg i regn, sedd i marknivå
6PPD-kinonmikroplast

Det giftiga däckdammet: 6PPD-kinon, fiskdöd och Sveriges största mikroplastkälla

Varje gång ett däck rullar mot asfalten slits gummipartiklar loss. Med regnet följer också 6PPD-kinon — en kemikalie som dödar lax vid halter kring 0,8 mikrogram per liter. I Sverige är väg- och däckslitage dessutom den största källan till mikroplast i miljön. Två problem möts i samma vägdike.

Läs mer
En gata kantad av färgglada hus i Jönköping
vattentjänstplanvattentjänstlagen

Varje kommun ska ha en vattentjänstplan — och den måste planera för skyfall

Sedan 1 januari 2024 måste alla 290 kommuner ha en antagen vattentjänstplan. Det nya är inte pappersarbetet utan kravet att planen ska redovisa hur VA-systemet ska fungera vid skyfall. Riksrevisionen konstaterade 2025 att införandet redan vacklar.

Läs mer
En gata efter regn, med blöt asfalt intill en remsa av gräs och växtlighet
regnbädddagvatten

Regnbäddar: den lilla rabatten som filtrerar mikroplast ur dagvattnet

En göteborgsstudie från 2024 visade att en enda regnbädd kan minska mängden mikroplast som dagvattnet för ut i naturen med 10 till 50 gånger. Det gör den anspråkslösa planteringen mellan kantsten och trottoar till ett av de mer intressanta verktygen i svensk dagvattenhantering.

Läs mer
En översvämmad stadsgata där människor vadar genom stillastående vatten förbi äldre stenhus
skyfalldagvatten

När rören ger upp: Sveriges omställning till skyfallsplanering

Natten mot den 18 augusti 2021 föll 161,6 mm regn över Gävle. Nedgrävda rör dimensionerade för vanligt regn hade ingenstans att göra av vattnet. Lärdomen svenska VA-ingenjörer drog är bedrägligt enkel: man kan inte gräva sig ur ett skyfall — man måste planera för vattnet på ytan.

Läs mer