Senaste inläggen

Senaste inläggen

Alla artiklar från Water Methods, sorterade efter publiceringsdatum. Välj ett ämne för att hitta det du söker.

Visar 69 av 69 inlägg

En grävmaskin vid en lerig byggarbetsplats med vatten i schaktenDagvatten

Dagvattenplanen börjar före inflyttning

Schakter, upplag och bara jordytor kan påverka vattendrag långt innan ett nytt kvarter är färdigt. Byggskedet behöver en egen plan för vattnets väg, tillfällig rening och skydd av de anläggningar som ska fungera efteråt.

Öppet vatten och tallar i ett myrlandskap under blå himmelNatur

Återvätning av torvmark: följ också vattnet nedströms

Återvätning kan bromsa nedbrytningen av torv och gynna våtmarkens liv. Svenska studier visar samtidigt att vattenkvaliteten nedströms kan förändras under de första åren, vilket gör platsval och uppföljning avgörande.

Höstgula träd som speglar sig i en stilla sjö i DalarnaNyheter

VA-nyheter september 2026: PFAS-notan krympte, och försörjningen visade sig bräcklig

Månadens svenska huvudnyhet är att kostnaden för att klara det nya PFAS-gränsvärdet landar kring 1,4 miljarder kronor i stället för sex. Samtidigt kokade Östersund sitt vatten, Skåne och Blekinge noterade rekordlåga flöden och norra Sverige svämmade över — allt samtidigt.

Vy över Stockholms marina med förtöjda segelbåtar och äldre kajbebyggelseDagvatten

Skärmbassänger: det svenska knepet att bygga dagvattendammen inne i sjön

När staden har slut på mark för en dagvattendamm hänger man i stället upp en skärm i sjön. En skärmbassäng stänger av en ficka av vattnet med flytande presenningsvägg och låter dagvattnet sedimentera där i stället för att spridas i hela recipienten. Stockholm har gjort det till en egen disciplin.

En skogsbäck som rinner över mossbeklädda stenar i skogsmiljöNatur

Billigaste vattenreningen är en remsa träd man lät stå — och ny SLU-forskning säger att vi lämnar den för smal

Halva Sveriges kommunala dricksvatten börjar som ytvatten, och mycket av det rinner genom brukad skog. En kantzon av kvarlämnade träd skuggar vattnet, filtrerar sediment och håller kol och kvicksilver kvar i marken — gratis. Ny forskning visar att svenska kantzoner i snitt är 5–7 meter breda, och att det inte räcker.

En hand som håller ett glas kranvattenDricksvatten

Fluorid i kranvattnet: naturens egen dos — och varför riktvärdet just ändrades

Sverige fluoridtillsätter inte sitt dricksvatten och har aldrig gjort det. Ändå dricker många svenskar fluoridrikt vatten, eftersom graniten avger det till grundvattnet. Den 1 februari 2026 sänkte Livsmedelsverket riktvärdet för enskilda brunnar till 1,5 mg/l.

Flygbild över en avloppsreningsanläggning med bassängerAvlopp

Sverige börjar mäta lustgasen: nätverket, mätarna och målet att halvera

Att lustgas dominerar ett reningsverks klimatavtryck är känt sedan länge. Det nya är att Sverige börjat mäta den på riktigt — kontinuerliga mätare på Ellinge, en digital tvilling för Käppala, stöd via Klimatklivet och ett nationellt kunskapsnätverk med målet att ungefär halvera utsläppen.

Närbild på två rostiga stålrör som sticker upp ur en bergig ytaDricksvatten

Uran i kranen: Sveriges granitproblem som inte handlar om strålning

Ungefär 700 000 svenskar dricker vatten ur bergborrade brunnar, och svensk granit och alunskiffer avger naturligt uran till grundvattnet. Åtgärdsgränsen är 30 µg/l. Det viktigaste att förstå: hälsofrågan handlar om njurarna, inte om radioaktivitet.

En spridare som bevattnar ett grönt sädesfält under klarblå himmelDricksvatten

En biljon kubikmeter: vad vattenbesparing faktiskt kan ge i hushåll, jordbruk och industri

En ny översikt i Tidskriften Vatten går igenom vattenbesparing i tre sektorer och landar i en slående siffra: 20 procent i jordbruket, 30 i hushållen och 40 i industrin skulle frigöra omkring en biljon kubikmeter sötvatten per år — och föra världens vattenstress tillbaka till 1980 års nivå.

Stilla tallskog i Sverige med en spegelblank sjöDricksvatten

När vattenskyddet kostar markägaren: ersättningsfrågan i vattenskyddsområden

En kommun kan rita ett vattenskyddsområde runt sin täkt och förbjuda det som hotar vattnet. Men inskränkningarna kan utlösa rätt till ersättning från samma kommun. Lerumsdomen 2019 slog fast att ”vi följde bara Naturvårdsverkets råd” inte är något försvar — notan blev cirka 1,5 miljoner kronor.

Närbild där blå vätska hälls i provrör av glas i ett laboratoriumAvlopp

Att läsa avloppet: reningsverket som tidig varningssignal för sjukdom

Långt innan någon känner sig sjuk nog att söka vård lämnar kroppen spår i toaletten. Genom att provta inkommande avloppsvatten kan man läsa av hälsoläget i en hel stad — ofta en till två veckor före sjukhusinläggningarna. Sverige har byggt ett stående nationellt system som täcker nära halva befolkningen.

Vy över en fjord med grönska och berg under molnig himmelAvlopp

45 år av dagliga mätningar: en ny metod att läsa kustvattnets årscykel

Vid Bornö station i Gullmarsfjorden mättes temperatur och salthalt nästan dagligen i över femtio år — till stor del av en och samma person. Nu har den serien använts för att första gången pröva en tredimensionell temperatur–salthalt–tidsanalys i svenskt kustvatten, med tillämpningar för recipientkontroll och kylvattenintag.

Stora ståltankar sedda underifrån i en industrianläggningAvlopp

Nödreningsverk för latrinslam: vad piloten i Imvepi lärde oss — och varför den skulle behöva 16 gånger större volym i Sverige

I flyktingbosättningen Imvepi i Uganda driftsattes 2025 ett mobilt nödreningsverk för fekalt slam. Efter 1,5 månader hade stabil drift ännu inte uppnåtts. Den mest talande siffran gäller oss: för ett svenskt kriscenario vid 12 grader skulle reaktorn behöva vara sexton gånger större.

En översvämmad gata med avstängningsskyltar som speglas i vattnetDagvatten

Samma indata, olika svar: MIKE+ och InfoDrainage jämförda i dagvattenmodellering

Två vanliga modelleringsverktyg matades med identiska ledningsnät och identiska regn. Ändå skilde sig flödestoppar, tidpunkter och översvämningsutbredning märkbart — särskilt vid intensiva regn. Slutsatsen från LTU-studien: programmen är inte utbytbara, och resultaten måste läsas mot respektive programs antaganden.

Snötäckt väg kantad av frostiga tallar i en skogDagvatten

Vägsaltet som går rakt igenom dagvattenreningen

Sverige sprider omkring 300 000 ton vägsalt per vinter. Dammar, regnbäddar och filter är bra på partiklar och metaller — men kloridjonen varken fastnar eller bryts ned, den följer bara med vattnet. Vägsalt är en av få föroreningar som vår dagvattenkedja i praktiken är blind för.

En europeisk bäver som äter bland näckrosor i en stilla dammNatur

Bävern är tillbaka och bygger om Sveriges vatten — ska VA jubla eller oroas?

Från utrotad till 130 000–150 000 djur på ett sekel. Varje bäverdämme är en gratis naturbaserad lösning som magasinerar vatten, dämpar flöden och fångar näring. Men nyöversvämmade dammar bildar också metylkvicksilver och brunt, kolrikt vatten — precis det som försvårar dricksvattenberedning.

Staplade plastflaskor med vatten och blå kapsylerDricksvatten

När kranen tystnar: så planerar Sverige för vatten i kris

Dricksvattenberedskap bygger på lager: nödvatten, reservvatten, reservkraft och beredskapsbrunnar. Planeringstalen är 3–5 liter per person och dygn de första dagarna, 10–15 liter vid en utdragen störning. Och du förväntas klara dig själv i upp till en vecka.

Nyklassicistisk fasad på en domstolsbyggnadDricksvatten

Gamla vattendomar håller inte evigt: tillstånd för vattentäkt under press

Många svenska vattenverk tar sitt råvatten på tillstånd som är decennier gamla, några på inget fastare än urminnes hävd. När torkan återkommer och EU:s kvalitetskrav biter är de gamla rättigheterna inte den trygga hamn många utgår från. Här är den juridiska bilden — och varför ett tillstånd kan omprövas.

Närbild på rostfria rör i en industrimiljöAvlopp

Värme ur avloppet: så blir renat spillvatten fjärrvärme

Renat avloppsvatten håller 8–20 grader året runt. Med stora värmepumpar lyfts den lågvärdiga värmen till fjärrvärmenivå — Stockholms Hammarbyverk med cirka 225 MW och Malmös ammoniakanläggning med cirka 40 MW är bland världens största. Den största outnyttjade potentialen ligger dock inne i husen.

Flygbild över ett grönt tak med växtlighet i en stadsmiljöDagvatten

Blågröna tak: när taket blir ett dagvattenmagasin — och vad mätningarna visar

Ett sedumtak ser grönt ut men fördröjer förvånansvärt lite vatten under ett riktigt skyfall. Ett blågrönt tak bygger in ett magasin och en flödesstrypning under växtligheten och blir en dagvattenanläggning på höjden. Men de nordiska mätningarna bjuder också på en kalldusch: på vintern faller retentionen till 30–40 procent.

Flygbild över en skaldjursodling med rader av odlingslinor på en lugn vattenytaNatur

Musslor som näringspump: kan blåmusselodling rena Östersjön?

Blåmusslor filtrerar vattnet och binder kväve och fosfor i kött och skal. Skördar man dem tar man fysiskt bort näring som redan läckt ut — något inget reningsverk kan göra. Svensk forskning visar att metoden fungerar, men i en skala som i dag är en droppe i havet.

Gammalt rostigt rör med flagnande färg och synlig ruststrukturDricksvatten

Biofilmen i ledningen går att räkna på: modell från driftdata träffade rätt

Alla dricksvattenledningar har biofilm på insidan. Den är osynlig, svår att mäta och påverkar både vattenkvalitet och spolbehov. En modell byggd på flöde, temperatur och hydraulisk historik kunde uppskatta biofilmens tjocklek i försöksledningar med ett förklaringsvärde kring 0,91.

Grönalger utbredda över en vattenyta med solljus som bildar mönsterDricksvatten

När sjön blir grön: cyanotoxiner, algblomning och kranvattnet

Sedan 1 januari 2026 finns ett bindande gränsvärde för cyanotoxinet mikrocystin-LR i svenskt dricksvatten. En kartläggning från 2024 hittade toxinet i 82 procent av undersökta svenska blomningar. Här är varför de blågröna algerna spelar roll för dricksvattnet — och varför Sverige ändå står tryggt.

Rostiga ventiler och rör mot en tegelväggDricksvatten

Vilken ledning är viktigast? Hydraulisk betydelse hör hemma i förnyelseplanen

En lednings betydelse avgörs inte av dess ålder eller av sannolikheten att den går sönder, utan av vad som händer med nätet när den gör det. Sårbarhetsanalys av nätet som system pekar ut de sträckor där ett brott får störst spridning — en dimension som saknas i de flesta förnyelseplaner.

Stort rostigt industrirör med bultar och tydlig ytstrukturDricksvatten

Gropens form avgör: därför spricker gjutjärnsröret där det gör

Ett gjutjärnsrör går sällan sönder för att väggen tunnats ut jämnt. Det brister vid lokala korrosionsgropar som koncentrerar spänningarna. Sprickorna kan dessutom öppna sig vid högt tryck och delvis slutas igen efteråt — vilket gör läckan intermittent och därför svår att hitta.

Vatten som rinner ur ett rostigt rör med saltavlagringarDricksvatten

Flera läckor samtidigt: att ringa in dem trots att modellen inte stämmer

Läcksökningsmetoder förutsätter oftast en läcka i taget och en välkalibrerad hydraulisk modell. Verkligheten är motsatsen: okänt antal samtidiga läckor och en modell som aldrig stämmer helt. En stegvis metod som kombinerar tryck, flöden och tryckgradienter krymper sökområdet under just de förutsättningarna.

Närbild på laboratorieglas med färgade vätskor i provrörAvlopp

Fosfor som mineral inuti granulen: hydroxyapatit i aerobt granulärt slam

I aerobt granulärt slam avskiljs fosfor inte bara biologiskt av bakterier. Inne i granulerna fälls den också kemiskt som hydroxyapatit, ett kalciumfosfat. I studien stod den biologiskt inducerade utfällningen för mellan 23 och 60 procent av fosforavskiljningen beroende på processförhållanden.

Rad med märkta provrör i ett ställ i ett modernt laboratoriumAvlopp

Att spara bakterier på lågvarv: anammoxslam som biologisk reserv

Anammoxbakterier växer så långsamt att en förlorad kultur kan ta månader att bygga upp igen. Ett driftstopp blir därför dyrt på ett sätt som inte syns i reparationsräkningen. Med noggrant avpassad matning vid låg temperatur hade granulerna i studien kvar omkring 57 procent av sin aktivitet efter 240 dagar.

Närbild på en industriell installation med mätare, ventiler och rörAvlopp

Fosforåtervinning blir ett krav: vad det betyder för slamstrategin

Det omarbetade EU-direktivet gör resursåtervinning till en uttalad uppgift för reningsverken, och kommissionen ska utveckla närmare regler och mål för fosfor. Beslut som fattas i dag om fällningskemikalier, rötning och slamavsättning binder upp anläggningen långt in i den perioden.

Närbild på en ventil kopplad till en svart rörledningAvlopp

Fosforn som kommer tillbaka: returströmmar från slamlinjen kan motsvara en tredjedel av belastningen

Fosfor som avskilts kemiskt är inte nödvändigtvis borta. Under syrefria förhållanden i slamlinjen kan järn reduceras och släppa fosforn fri igen, som sedan följer med rejektvattnet tillbaka in i verket. I en fullskaleanläggning motsvarade returströmmarnas fosforbelastning i genomsnitt cirka 35 procent av den inkommande.

Provrör och vialer med blå vätska i ett laboratoriumAvlopp

Mer syre är inte bättre: när luftningen äter upp kolet denitrifikationen behöver

Hög syrehalt ger utmärkt nitrifikation — men förbrukar samtidigt det lagrade organiska kolet i förtid. I studien avskildes omkring 98 procent av ammoniumet medan den totala kväveavskiljningen stannade vid cirka 65 procent, eftersom nitratet ackumulerades när kolet tagit slut.

Flera vattenmätare kopplade till rör i en industriell miljöAvlopp

Behåll de tunga flockarna: hydrocyklonen som sorterar slammet

Allt slam är inte lika bra. Med en hydrocyklon kan ett verk behålla de täta, snabbsjunkande flockarna och selektivt avskilja det lätta slammet. Bättre sedimenterbarhet gör att mer biomassa ryms i befintliga bassänger — kapacitetsökning utan att bygga nytt.

En forskare i skyddsutrustning analyserar ett vätskeprov i ett laboratoriumAvlopp

Att koka ut fosforn: hydrotermisk behandling som väg till vivianit och biokol

Genom att behandla avloppsslam under tryck och värme tillsammans med citronsyra kan fosforn lösas ut ur slammet och sedan fällas som vivianit. Studien rapporterade omkring 70 procents fosforfrigörelse och en samlad valorisering upp mot 92 procent när flera produktfraktioner räknades ihop.

Industriella metalltankar mot en bakgrund av mörka molnAvlopp

Nästan inget slam kvar: IFAS-OSA som kombinerar rening och slamminskning

Genom att kombinera biofilm, intermittent luftning och en sidoström där returslammet får jäsa rapporterade studien över 95 procents avskiljning av både organiskt material och kväve — med mycket låg nettoslamproduktion. Baksidan var att slammets sedimenteringsegenskaper försämrades.

Stora rostfria tankar sedda underifrån i en modern industrianläggningAvlopp

Järnet som fäller fosforn bromsar också biogasen

Järn- och aluminiumsalter doseras för att fälla fosfor, men samma metaller binder också organiska ämnen i slammet och gör dem svårare för mikroberna att bryta ned. I studien frigjorde en bikarbonatbehandling löst COD och ökade metanproduktionen med omkring 38 procent.

Närbild på frilagda rör med rostiga ytor på en byggarbetsplatsAvlopp

Vivianit: att styra fosforn mot ett mineral som går att sälja

Kemisk fosforrening ger vanligtvis ett slam där fosforn sitter hårt bunden och är svår att återvinna. Men med rätt järndos kan fosforn i stället bindas som vivianit, ett blåaktigt järnfosfatmineral som går att separera magnetiskt. I en fullskaleomställning bands upp till 90 procent av slamfosforn i den formen.

Ett glas vatten bredvid utspridda tabletter på ett blått underlagAvlopp

Att fånga den sista procenten: så tvättas läkemedelsresterna ur svenskt avloppsvatten

Konventionella reningsverk byggdes aldrig för att avskilja värktabletter, antibiotika eller antidepressiva — molekylerna passerar rakt igenom. Sverige har tyst blivit en av Europas provbänkar för lösningen, med fullskalig ozonering och aktivt kol som tar bort 80–90 procent. Med det nya EU-direktivet blir tillvalet ett krav.

Närbild på rostfria rör i en industrimiljöAvlopp

Modellen missar var kolet tar vägen: långkedjiga PHA i biologisk fosforrening

Etablerade modeller för biologisk fosforrening utgår från att bakterierna lagrar sitt kol som korta PHA-molekyler. En studie av sidoströmsprocessen RSS-EBPR fann att omkring 70 procent av kolreserven i stället bestod av långkedjiga former — vilket betyder att modellerna beskriver fel lager.

Detaljbild av laboratorieglas med slangar och klämmorAvlopp

Lustgasen som äter upp klimatvinsten: varför bra kväverening inte räcker

Lustgas bildas under nitrifikation och denitrifikation, särskilt när processförhållandena är ogynnsamma — och är omkring 270 gånger kraftfullare än koldioxid som växthusgas. Ett verk kan därför klara sina utsläppsvillkor i mg kväve per liter och samtidigt ha ett stort klimatavtryck som ingen mäter.

Närbild på sammankopplade grå metallrör på en ytterväggAvlopp

Nitrifierare som sitter kvar: MABR när slamåldern egentligen är för kort

Nitrifierande bakterier växer långsamt och spolas ut om slamåldern blir för kort. I en hybrid-MABR växer de i stället som biofilm på syresatta membran och sitter kvar — vilket gör att nitrifikationen fortsätter även vid slamåldrar som normalt skulle innebära utspolning.

Industrirör med färgglada ventiler mot en strukturerad väggAvlopp

Vänd på flödet: biofilm som klarar både kväve och fosfor i samma bassäng

Biofilmprocesser är robusta men har haft svårt med biologisk fosforrening, som kräver att bakterierna växlar mellan syrefritt och syresatt. Genom att i stället växla flödesriktningen genom bäddarna kan samma anläggning ge både kväve- och fosforavskiljning — i studien omkring 84 procent kväve och 68 procent fosfor.

Stora industriella lagringstankar med en grön gångbrygga under klarblå himmelAvlopp

Metanen läcker från hela verket, inte bara från rötkammaren

Metan kan komma från inkommande avloppsvatten, från biologiska bassänger, från slamhanteringen och från rötkammaren. Metan som bildats i ledningsnätet frigörs dessutom när vattnet luftas. En klimatkartläggning som bara omfattar biogassystemet missar därför en stor del av utsläppen.

Stora industriella lagringstankar med gröna räcken mot en klarblå himmelAvlopp

Metanen efter rötkammaren: färskt rötat slam läcker mest

Rötningen är inte färdig när slammet lämnar rötkammaren. Nyligen lagrat mesofilt rötat slam kan avge betydligt mer metan än slam som legat längre — och metan är omkring 28 gånger kraftfullare än koldioxid som växthusgas. Slamlagret hör därför hemma i reningsverkets klimatstrategi.

En person med handskar häller vätska i ett mätbägare i ett laboratoriumAvlopp

Dosera efter prognos, inte efter marginal: modellprediktiv styrning av fällningskemikalier

De flesta verk doserar fällningskemikalie med säkerhetsmarginal, eftersom utgående fosfor upptäcks för sent för att korrigera. En realtidsmodell som förutser utgående totalfosfor kan i stället justera dosen mot faktisk belastning — i studien med omkring 25 procent lägre förbrukning och utgående halt under 0,5 mg/l.

Flygbild rakt ovanifrån över ett reningsverk intill en flodAvlopp

Att fånga kolet innan det brinner upp: overflow metabolism i högbelastad rening

Vid hög belastning tar mikroorganismer upp kol, kväve och fosfor snabbare än de hinner förbränna det, och lagrar överskottet i biomassan i stället för att oxidera allt till koldioxid. Det öppnar för en process som binder näring och kol i slammet — mindre luftning, mer material till energiåtervinning.

Flygbild över ett reningsverk med rektangulära bassänger omgivna av trädAvlopp

Mindre slam, mer fosfor i vattnet: baksidan av ozonbaserad slamminskning

Ozon bryter sönder slamceller och kan minska mängden slam ett reningsverk producerar. Men samma sönderdelning frigör fosfor från cellerna till vattenfasen, där den ökar den interna belastningen. Slamminskning kan därför inte utvärderas utan att fosforbalansen räknas med.

Flygbild över ett modernt avloppsreningsverk med rader av bassängerAvlopp

Biogas eller denitrifikation? Primärsedimenteringens dolda vägval

Att fånga organiskt material tidigt i reningsverket ger mer biogas i rötkammaren — men samma kol saknas sedan i kvävereningen och måste köpas tillbaka som metanol. En pilotstudie satte siffror på avvägningen: cirka 25 procent högre biogaspotential med primärsedimentering, men drift utan den klarade denitrifikationen helt utan extern kolkälla.

Närbild på en industriell fördelningsenhet med manometrar och stålrörAvlopp

Fosfor utan fällningskemikalier: sidoström på returslammet nådde 93 procent

Genom att leda en del av returslammet genom en anaerob sidoström gynnas de bakterier som lagrar fosfor. I pilotförsök på verkligt hushållsspillvatten nådde processen omkring 93 procents fosforavskiljning — utan kemisk fällning. Det är en ombyggnad snarare än ett nytt verk.

Flygbild över ett industriområde med runda sedimenteringsbassängerAvlopp

Genvägen runt kvävet: sidoströmsfermentering som öppnar för Anammox i huvudströmmen

Anammoxbakterier avskiljer kväve utan syre och nästan utan organiskt kol, men behöver nitrit — och nitrit finns sällan i ett vanligt reningsverk. Genom att fermentera returslam i en sidoström kan processen stanna halvvägs i denitrifikationen och leverera just den nitrit Anammox behöver.

Flygbild över en avloppsreningsanläggning med bassängerAvlopp

Kolet finns redan i verket: slamfermentering som intern kolkälla

Många reningsverk köper in metanol för att få kvävereningen att gå ihop, samtidigt som de dagligen pumpar förbi ett kolrikt slam. Genom att fermentera slammet till flyktiga fettsyror kan verket tillverka sin egen kolkälla — och med redoxstyrd dosering ge den till bakterierna i rätt processfas.

Industriella silor med spiraltrappa i motljus vid soluppgångAvlopp

Varmare rötning: vad termofil drift ger — och vad den kostar

De flesta svenska rötkammare körs mesofilt, kring 35 grader. Termofil rötning vid omkring 55 grader ger bättre hygienisering, högre nedbrytning och potentiellt mer biogas — men kräver mer värme och en känsligare processkontroll. Med skärpta krav på slamhygienisering blir avvägningen aktuell.

Flygbild ovanifrån över ett reningsverk intill ett vattendragAvlopp

Tetrasphaera: bakterien som äter aminosyror och städar både kväve och fosfor

Tetrasphaera är en av de vanligaste fosforackumulerande bakterierna i nordiska reningsverk — och den lever inte på samma kost som läroböckerna beskriver. Den kan ta upp aminosyror från slamfermentering, lagra dem och senare använda dem för både denitrifikation och fosforupptag.

Bilar med tända lyktor på en blöt asfaltväg i regn, sedd i marknivåDagvatten

Det giftiga däckdammet: 6PPD-kinon, fiskdöd och Sveriges största mikroplastkälla

Varje gång ett däck rullar mot asfalten slits gummipartiklar loss. Med regnet följer också 6PPD-kinon — en kemikalie som dödar lax vid halter kring 0,8 mikrogram per liter. I Sverige är väg- och däckslitage dessutom den största källan till mikroplast i miljön. Två problem möts i samma vägdike.

En gata kantad av färgglada hus i JönköpingDagvatten

Varje kommun ska ha en vattentjänstplan — och den måste planera för skyfall

Sedan 1 januari 2024 måste alla 290 kommuner ha en antagen vattentjänstplan. Det nya är inte pappersarbetet utan kravet att planen ska redovisa hur VA-systemet ska fungera vid skyfall. Riksrevisionen konstaterade 2025 att införandet redan vacklar.

Ett rakt vattendrag som löper mellan gräsmarkerNatur

Två steg till renare vatten: tvåstegsdiken bygger tillbaka svämplanet i åkerdiket

Svensk åkermark dräneras av tiotusentals kilometer raka, brantkantade diken som fraktar kväve, fosfor och eroderad jord mot Östersjön. Ett tvåstegsdike gör något stillsamt radikalt: i stället för att gräva djupare skär man ut planterade terrasser så att diket kan svämma över som ett miniatyrsvämplan.

Flygbild rakt ovanifrån över ett vattenreningsverk intill en flodNyheter

VA-nyheter augusti 2026: Sverige bygger, EU stramar åt vid källan

Månadens vatten- och avloppsnyheter i tre nivåer. I Sverige dominerar spaden i marken — nya reningsverk, uppgraderingar och miljardsatsningar. I EU trädde PFAS-förbudet i livsmedelsförpackningar i kraft den 12 augusti. Globalt knyts PFAS-rening och avsaltning allt tätare ihop inför FN:s vattenkonferens i december.

Närbild på sammankopplade grå metallrör på en ytterväggDricksvatten

AI i VASS: verktyget som pekar ut var vattenledningen troligen går sönder

Svenskt Vatten har lagt in ett AI-verktyg i VASS som skattar sannolikheten för fel på varje ledningssträcka och kan exporteras som ett lager i GIS. Det hittar inte läckan — det talar om var man ska leta först. Med 84 500 km vattenledningar och en förnyelsetakt på 0,47 procent per år är det en viktigare skillnad än den låter.

Vägarbete med tunga maskiner på en smal gata i en äldre stadskärnaDricksvatten

Färre ledningsbrott, högre kostnader — varför felstatistik inte räcker

En studie av tio års driftdata från ett kommunalt vattenledningsnät fann att antalet fel sjönk med 26 procent samtidigt som reparationskostnaderna steg med 78 procent. Kostnaden per fel ökade med 140 procent. Slutsatsen utmanar det vanligaste nyckeltalet i svensk förnyelseplanering: antal läckor per kilometer.

En vattenkokare i rostfritt stål där vattnet kokarDricksvatten

Kokknepet: går det att koka bort mikroplasten ur kranvattnet?

En studie från 2024 visar att kokning följd av filtrering kan avlägsna upp till 90 procent av nano- och mikroplasten i kranvatten. Haken är att det bara fungerar bra i hårt vatten — vilket gör svaret för svenska hushåll beroende av berggrunden under fötterna.

Flygbild över ett vattenverk med rektangulära bassänger omgivna av skogDricksvatten

Vintern då Östersund inte kunde dricka sitt eget vatten

I november 2010 insjuknade omkring 27 000 östersundsbor i Sveriges största vattenburna utbrott. Parasiten Cryptosporidium passerade rakt igenom ett modernt vattenverk, eftersom klor inte biter på den. Lösningen — UV-ljus — var på plats inom två veckor och förändrade svensk dricksvattenberedning.

Fasaden och trapporna till en domstolsbyggnad med pelareDricksvatten

PFAS i blodet är en personskada — vad Ronnebydomen betyder för VA-organisationer

Högsta domstolen slog 2023 fast att förhöjda PFAS-halter i blodet är en ersättningsgill personskada — utan att någon behöver ha blivit sjuk. Ansvaret landade inte hos en kemikalietillverkare utan hos det kommunala vattenbolaget, enligt produktansvarslagens stränga ansvar. Här är vad domen faktiskt innebär i praktiken.

En traktor med tankvagn sprider gödsel över en åkerAvlopp

Att bryta fosfor ur toaletten: Sverige lär sig återvinna näringen i avloppsslammet

Fosfor är ändligt, oersättligt och importeras nästan helt till Europa. Samtidigt koncentrerar svenska reningsverk tusentals ton av det varje år i slammet. 2028 ska en anläggning i Helsingborg göra återvinningen industriell — men landets lagstiftning har fortfarande inte kommit ikapp tekniken.

Flygbild över ett modernt avloppsreningsverk med rader av filtreringsbassängerAvlopp

Inne i berget: Henriksdal byggs om till världens största membranbioreaktor

Stockholm bygger om ett av Europas största reningsverk utan att riva det och utan att stänga av det. När Henriksdal är klart filtreras avloppsvattnet genom membran med porer på 0,04 mikrometer — inne i sprängda bergrum, med Östersjön som drivkraft.

En gata efter regn, med blöt asfalt intill en remsa av gräs och växtlighetDagvatten

Regnbäddar: den lilla rabatten som filtrerar mikroplast ur dagvattnet

En göteborgsstudie från 2024 visade att en enda regnbädd kan minska mängden mikroplast som dagvattnet för ut i naturen med 10 till 50 gånger. Det gör den anspråkslösa planteringen mellan kantsten och trottoar till ett av de mer intressanta verktygen i svensk dagvattenhantering.

En översvämmad stadsgata där människor vadar genom stillastående vatten förbi äldre stenhusDagvatten

När rören ger upp: Sveriges omställning till skyfallsplanering

Natten mot den 18 augusti 2021 föll 161,6 mm regn över Gävle. Nedgrävda rör dimensionerade för vanligt regn hade ingenstans att göra av vattnet. Lärdomen svenska VA-ingenjörer drog är bedrägligt enkel: man kan inte gräva sig ur ett skyfall — man måste planera för vattnet på ytan.

Flygbild över solbelysta sand- och grusformationer i ett grustagNatur

Låt åsen göra jobbet: hur Sverige förvandlar älvvatten till dricksvatten i en grusrygg

Ungefär en fjärdedel av Sveriges dricksvatten bereds inte i ett vattenverk utan i marken — genom att pumpa upp älv- eller sjövatten på en rullstensås och låta det sila ned i akviferen. Det är en av landets äldsta naturbaserade lösningar, och PFAS testar nu var dess gränser går.

Flygbild av Wiens huvudsakliga avloppsreningsverkAvlopp

EU:s nya avloppsvattendirektiv: renare vatten, strängare krav och en ny modell för vem som betalar

Direktiv (EU) 2024/3019 för med sig ett fjärde reningssteg för mikroföroreningar, strängare krav på näringsämnesrening, mål om energineutralitet och producentansvarsfinansiering från läkemedels- och kosmetikaindustrin — här är vad svenska VA-organisationer behöver veta inför genomförandet 2027.

Flygbild av Ekeby reningsvåtmark i EskilstunaNatur

När våtmarker blir en del av avloppsreningen

Anlagda våtmarker kan fungera som ett lågenergikrävande poleringssteg efter ett konventionellt reningsverk, genom att använda naturlig denitrifikation för att avlägsna kväve från renat avloppsvatten. Här är hur fyra kända svenska reningsvåtmarker presterar, och var deras begränsningar finns.

En laboratorietekniker som förbereder vattenprover för analysDricksvatten

Sveriges nya PFAS-gränsvärden: vad som ändrades för dricksvatten 2026

Sverige har nu juridiskt bindande gränsvärden för PFAS-4 och PFAS-21 i dricksvatten. Här är vad de nya reglerna innebär för vattenproducenter, reningsbeslut och privata brunnar.