Samma indata, olika svar: MIKE+ och InfoDrainage jämförda i dagvattenmodellering
Två vanliga modelleringsverktyg matades med identiska ledningsnät och identiska regn. Ändå skilde sig flödestoppar, tidpunkter och översvämningsutbredning märkbart — särskilt vid intensiva regn. Slutsatsen från LTU-studien: programmen är inte utbytbara, och resultaten måste läsas mot respektive programs antaganden.
Hydrauliska modeller ligger till grund för hur svenska dagvattensystem dimensioneras: hur grova rören blir, var man räknar med att vatten står på gatan, och vilka åtgärder som bedöms nödvändiga. Modellen är därmed inte ett analysverktyg vid sidan av projekteringen — den är beslutsunderlaget. Desto mer obekvämt är resultatet i en studie av Elias Agnér vid Luleå tekniska universitet, publicerad i Tidskriften Vatten nr 2/2026: två vanliga program som får exakt samma indata ger inte samma svar.
Vad som jämfördes
Studien ställde MIKE+ från DHI mot InfoDrainage från Autodesk. Samma ledningsnät byggdes upp i båda programmen med identiska attribut — nodtyp, diameter, marknivå, bottennivå, läge, ledningslängd, material inklusive hydrauliskt motstånd, samt upp- och nedströms vattennivåer. Även avrinningsområden och regn matchades.
Fyra regnhändelser med sex timmars varaktighet simulerades, baserade på Dahlströms ekvation: Chicago Design Storm (CDS) och blockregn, båda med 10 och 30 års återkomsttid.
Båda programmen bygger på samma grundfysik — de endimensionella Saint-Venant-ekvationerna — men löser dem olika:
| Aspekt | MIKE+ | InfoDrainage |
|---|---|---|
| Numeriskt schema | Abbott-Ionescu, implicit förskjutet gitter | Dynamisk våg, semi-implicit |
| Trycksatt flöde | Preissmann slot | Kontinuitet, dämpningsfaktorer |
| Nodhantering | Weighted Inlet Energy | Hastighetshöjdformulering (in, ut, böjar) |
| Motstånd | Mannings ekvation | Mannings ekvation |
Det är i de raderna förklaringen till skillnaderna ligger.
Vad som skilde
Massbalansen var utmärkt i båda. Felet låg under 1 procent för samtliga simuleringar, vilket klarar kriteriet "mycket bra" enligt Svenskt Vatten Utvecklings riktlinjer. Numeriskt var alltså båda modellerna stabila nog.
Men hydrografterna skilde sig ändå.
MIKE+ gav genomgående högre toppar — högre flödestoppar, högre hastigheter och generellt högre trycknivåer. Tolkningen i artikeln är att MIKE+ håller mer av den specifika energin i hastigheten.
InfoDrainage översatte samma energi till högre vattennivå med långsammare avrinning. För ledningsdjup fylldes rören i båda modellerna vid 1,4 meter, men InfoDrainage visade en längre period med vattennivåer över hjässan, medan nivåerna sjönk tidigare i MIKE+.
InfoDrainage visade fler svängningar i hydrograferna för samtliga händelser, vilket tyder på mer numerisk instabilitet — eller på att MIKE+ överstabiliserar.
Skillnaderna växte med regnets intensitet. De var tydligast för CDS-regnen, alltså de mer intensiva, medan blockregnen gav mindre avvikelser. Just den detaljen är obekväm, eftersom det är de intensiva regnen som dimensionerande beräkningar handlar om.
Vad det betyder i Sverige
Svenska kommuner upphandlar modelleringstjänster, och valet av programvara görs sällan på den politiska eller ens på den tekniska chefsnivå där besluten sedan fattas. Studiens poäng är att det valet inte är neutralt.
Det får praktiska följder i tre led. Rördimensionering kan landa olika beroende på vilket program som räknat. Bedömningen av översvämningsrisk — var vatten stiger över marknivå och hur länge — skiljer sig, vilket är själva kärnan i en skyfallsutredning. Och jämförbarheten mellan kommuner blir sämre än den ser ut, eftersom två utredningar med samma metodbeskrivning kan vila på olika numeriska antaganden.
Det svenska regelverket ger ramarna men inte lösningen. Svenskt Vattens P110 anger dimensionerande återkomsttider och klimatfaktor, och P105 hanterar den hållbara dagvattenhanteringen — men ingen av dem föreskriver ett visst beräkningsprogram. Den tekniska sidan av samma fråga, alltså vad man gör när rören är fulla, behandlas i artikeln om skyfallsplanering.
Författarens egen slutsats är den som bör bäras vidare: kalibrering, känslighetsanalys och transparens. En modell som aldrig jämförts mot uppmätta data bär en osäkerhet som ingen efterkontroll av indata kan ta bort.
Ärliga förbehåll
- Ingen kalibrering ingick. Studien jämförde två modeller mot varandra, inte mot verkligheten. Vilken av dem som ligger närmare uppmätta flöden är därmed obesvarat — och det är en begränsning författaren själv lyfter.
- Syntetiska regn, inte verkliga. CDS- och blockregn är konstruerade regn. De valdes för att kunna hållas identiska mellan programmen, men verkliga regn har annan struktur.
- Endimensionell modellering. Studien omfattar rörnätet, inte ytavrinning i två dimensioner. Skillnader i hur programmen hanterar ytvatten tillkommer utöver detta.
- Ett nät, inte en branschöversikt. Resultaten gäller det modellerade systemet. Hur stora skillnaderna blir i ett annat nät med andra lutningar och dimensioner är inte visat.
- Det är ingen produktjämförelse. Syftet var uttryckligen inte att avgöra vilket program som är bäst, utan att förstå varför de skiljer sig och vad det betyder praktiskt.
Det viktigaste att ta med sig
- MIKE+ och InfoDrainage gav olika resultat trots identiska indata — i flödestoppar, tidpunkter, överbelastning och översvämningsutbredning.
- Skillnaderna beror i huvudsak på numeriska lösningsmetoder, hantering av trycksatta rör och nodberäkningar, inte på indata.
- MIKE+ gav högre toppar; InfoDrainage gav högre vattennivåer, långsammare avrinning och fler svängningar i hydrografen.
- Avvikelserna var störst vid de mest intensiva regnen — alltså i just de fall som dimensioneringen bygger på.
- Massbalansen var under 1 procent i båda programmen, så skillnaderna handlar om modellstruktur, inte om numeriskt haveri.
- Slutsatsen är att programmen inte är utbytbara, och att kalibrering, känslighetsanalys och öppen redovisning av antaganden behövs innan modellresultat används som beslutsunderlag.
Källor och vidare läsning
- Agnér, E. (2026), Stormwater hydraulic modeling — a comparative study of Mike+ and Infodrainage / Hydraulisk dagvattenmodellering, VATTEN — Tidskrift för vattenvård, 82(2), s. 97–101 — Tidskriften Vatten
- Blomquist, D., Hammarlund, H., Härle, P. & Karlsson, S. (2016), Riktlinjer för modellering av spillvattenförande system och dagvattensystem, Svenskt Vatten Utveckling, rapport 2016-15
- Svenskt Vatten P110: Avledning av dag-, drän- och spillvatten (PDF)
- Svenskt Vatten: sakområde dagvatten
- Deletic m.fl. (2012): Assessing uncertainties in urban drainage models, Physics and Chemistry of the Earth
- Fletcher m.fl. (2014): SUDS, LID, BMPs, WSUD and more — the evolution and application of terminology surrounding urban drainage, Urban Water Journal
- MSB: Vägledning för skyfallskartering (PDF)
Uppgifterna kontrollerade 19 september 2026. Studien jämför två modeller mot varandra utan kalibrering mot uppmätta data.