Nästan inget slam kvar: IFAS-OSA som kombinerar rening och slamminskning
Genom att kombinera biofilm, intermittent luftning och en sidoström där returslammet får jäsa rapporterade studien över 95 procents avskiljning av både organiskt material och kväve — med mycket låg nettoslamproduktion. Baksidan var att slammets sedimenteringsegenskaper försämrades.
Slam är den dyra restprodukten. Det ska rötas, avvattnas, transporteras och avsättas, och avsättningen är dessutom politiskt känslig. En processlösning som samtidigt renar vattnet och producerar nästan inget överskottsslam är därför lockande. Kombinationen IFAS-OSA är ett försök i den riktningen — och studien bakom den här artikeln visar både hur långt det går och var det tar emot.
Vad de tre delarna gör
IFAS står för integrated fixed-film activated sludge: aktivslam med bärare i bassängen, så att en del av biomassan sitter fast som biofilm medan resten flyter fritt. Det ger plats för både snabbväxande och långsamväxande organismer i samma volym — nitrifierare kan sitta kvar i biofilmen även när slamåldern i det suspenderade slammet är kort.
Intermittent luftning innebär att luften slås på och av i cykler i stället för att gå kontinuerligt. Det skapar omväxlande syresatta och syrefria perioder i samma bassäng, vilket ger både nitrifikation och denitrifikation utan separata zoner.
OSA står för oxic-settling-anaerobic: en sidoström där returslammet får stå anaerobt innan det går tillbaka. Där sker två saker. Slammet fermenterar, vilket frigör organiska syror som kan användas som intern kolkälla i kvävereningen. Och biomassan utsätts för upprepad svält och syrestress, vilket ökar den energi cellerna lägger på underhåll i stället för på tillväxt — nettoproduktionen av slam sjunker.
Vad studien rapporterade
Under gynnsamma förhållanden — särskilt vid gynnsamma kvoter mellan kol och kväve — rapporterade studien:
| Parameter | Resultat |
|---|---|
| Avskiljning av organiskt material (COD) | över 95 % |
| Kväveavskiljning (TN) | över 95 % |
| Nettoslamproduktion | mycket låg |
Det är höga siffror på alla tre samtidigt, vilket är ovanligt: slamminskning brukar kosta reningsgrad, och hög kväveavskiljning brukar kosta kolkälla.
Men studien redovisar också en begränsning som är minst lika viktig: ökad fermentering försämrade slammets sedimenteringsegenskaper. Det gör slamvolymindex, SVI, och slutsedimenteringens funktion till kritiska parametrar att följa.
Varför sedimenteringen avgör
Ett aktivslamverk står och faller med att slammet sjunker i slutsedimenteringen. Sjunker det dåligt följer det med ut i utgående vatten, och då spelar det ingen roll hur bra biologin renade — utsläppsvärdena försämras ändå, både för partiklar och för den fosfor som sitter bunden i dem.
Fermentering och svältförhållanden är kända för att kunna gynna trådformiga organismer och ge ett fluffigare slam. Det är därför den rapporterade begränsningen inte är en detalj utan själva avvägningen: processen byter bort sedimenterbarhet mot slamminskning och intern kolkälla.
Vad det betyder i Sverige
Tre svenska förutsättningar gör kombinationen intressant. Kvävekraven är hårda med hänsyn till Östersjön. Kolbalansen är ofta ansträngd, vilket gör intern kolkälla värdefull. Och slamavsättning är dyrt och osäkert, vilket gör varje ton mindre slam till en direkt besparing.
Det omarbetade avloppsvattendirektivet (EU) 2024/3019 pekar dessutom mot energineutralitet för större verk till 2045. Där finns dock en motsättning värd att notera: mindre slam betyder mindre material till rötkammaren och därmed mindre biogas. En process som minimerar slamproduktionen minimerar också sin egen energiproduktion.
Ärliga förbehåll
- Resultaten gäller gynnsamma förhållanden. Studien anger uttryckligen att de höga avskiljningsgraderna nåddes under gynnsamma kvoter mellan kol och kväve.
- Sedimenteringen försämrades. Det är studiens egen begränsning och den mest sannolika orsaken till problem i fullskalig drift.
- Mindre slam betyder mindre biogas. För ett verk som räknar på energineutralitet är det en motsättning som måste vägas.
- Fler processparametrar att styra. IFAS, intermittent luftning och en OSA-sidoström innebär tre samverkande system med var sin känslighet.
- Nordiskt klimat är inte belyst. Hur kombinationen beter sig vid låg vintertemperatur i ett svenskt verk framgår inte.
Det viktigaste att ta med sig
- IFAS ger biofilm och fritt slam i samma bassäng, vilket bevarar långsamväxande nitrifierare vid kort slamålder.
- Intermittent luftning ger nitrifikation och denitrifikation i samma volym utan separata zoner.
- OSA-sidoströmmen fermenterar returslammet till intern kolkälla och sänker nettoslamproduktionen genom upprepad svält.
- Studien rapporterade över 95 procents avskiljning av både COD och kväve samt mycket låg nettoslamproduktion under gynnsamma förhållanden.
- Begränsningen är försämrad sedimentering — SVI och slutsedimentering blir kritiska att följa.
- Mindre slam innebär också mindre biogas, vilket drar mot energineutralitetsmålet.
Källor och vidare läsning
- Di Costanzo m.fl., Single-stage C-N-P removal and ultra-low net sludge production driven by cyclic oxygen exposure and side-stream acidogenesis in an intermittent-aeration IFAS-OSA system, Bioresource Technology 454 (2026), 134766 — DOI: 10.1016/j.biortech.2026.134766
- EUR-Lex: Direktiv (EU) 2024/3019 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (PDF)
- Europeiska rådet: nya regler för effektivare avloppsrening (november 2024)
- Naturvårdsverket: Genomföra EU:s reviderade avloppsvattendirektiv
- Svenskt Vatten: avlopp och miljö
Uppgifterna kontrollerade 3 september 2026. Siffrorna avser den refererade studiens försöksbetingelser.