Att fånga den sista procenten: så tvättas läkemedelsresterna ur svenskt avloppsvatten
Konventionella reningsverk byggdes aldrig för att avskilja värktabletter, antibiotika eller antidepressiva — molekylerna passerar rakt igenom. Sverige har tyst blivit en av Europas provbänkar för lösningen, med fullskalig ozonering och aktivt kol som tar bort 80–90 procent. Med det nya EU-direktivet blir tillvalet ett krav.

Konventionella reningsverk konstruerades aldrig för att avskilja smärtstillande medel, antibiotika eller antidepressiva. Molekylerna passerar rakt igenom och ut i sjöar och kustvatten i halter från nanogram till mikrogram per liter. Sverige har tyst blivit en av Europas provbänkar för lösningen, med fullskaliga poleringssteg av ozon och aktivt kol som avskiljer 80–90 procent av läkemedelsresterna. Och tack vare ett nytt EU-direktiv går det här tillvalet från frivilligt till obligatoriskt för stora verk i hela unionen.
Vad som faktiskt händer
Ett modernt reningsverk avskiljer partiklar, organisk belastning, kväve och fosfor mycket effektivt. Men många läkemedel är stabila, vattenlösliga molekyler som biologin inte bryter ned: diklofenak (antiinflammatoriskt), karbamazepin (mot epilepsi), metoprolol (betablockerare) samt flera antibiotika och hormoner. De lämnar verket i stort sett oförändrade.
Kvartär rening — även kallad avancerad rening — lägger till ett fjärde poleringssteg efter den normala processen. Två tekniker dominerar:
Ozonering. Ozongas bubblas in i det renade vattnet och oxiderar sönder läkemedelsmolekylerna kemiskt. Metoden är snabb och kompakt, men förbrukar el och syre och kan bilda oxidationsbiprodukter. Därför följs den normalt av ett kort biologiskt steg eller sandsteg — en MBBR eller ett biofilter — som tar hand om biprodukterna.
Aktivt kol. Pulveriserat eller granulerat kol adsorberar mikroföroreningarna på sin yta. Inga reaktiva biprodukter bildas, men kolet mättas till slut och måste regenereras eller bytas.
Båda når rutinmässigt den nivå på omkring 80 procents reduktion som regelverket nu bygger på.
Vad det betyder i Sverige
Sverige började tidigt och pragmatiskt. Flaggskeppet är Nykvarnsverket i Linköping, som drivs av Tekniska verken i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Anläggningen invigdes 2017 som Sveriges första permanenta fullskaleanläggning för läkemedelsrening. Den renar avloppsvatten för omkring 140 000 invånare med ozonering följd av ett MBBR-steg och avskiljer i storleksordningen 90 procent av läkemedelsresterna. Ozonsteget byggdes för ungefär 25 miljoner kronor i investering, med driftkostnader som främst styrs av el- och syrgaspriser.
Bakom verket ligger ett bredare svenskt underlag. Ett IVL-lett pilotprogram testade ozon vid tio fullskaliga svenska reningsverk och fann att avskiljningen skalar tydligt med ozondosen:
| Ozondos | Genomsnittlig avskiljning |
|---|---|
| 3 g O₃/m³ | 65 % |
| 5 g O₃/m³ | 78 % |
| 7 g O₃/m³ | 88 % |
Det sambandet är i dag ett praktiskt dimensioneringsverktyg: en VA-organisation kan ställa in dosen efter önskad reduktion i stället för att överdimensionera.
Kolspåret utvecklas snabbt. Vid Kungsängsverket i Uppsala kombinerade långa pilotförsök, publicerade i januari 2025, granulerat aktivt kol med anjonbytarfilter och redovisade över 90 procents avskiljning av läkemedel som diklofenak, uthålligt upp till omkring 20 000 behandlade bäddvolymer. Andra verk, som Stengården i Simrishamn, kombinerar sandfiltrering, aktivt kolmedium och ozonering i ett och samma avancerade steg.
Viktigt för beslutsfattare: Havs- och vattenmyndighetens bidragsprogram finansierade åtta demonstrationsprojekt och drog slutsatsen att avancerad rening är tekniskt genomförbar och inte behöver vara dyr. Mellan 2018 och 2023 fördelade Naturvårdsverket omkring 220 miljoner kronor i investeringsstöd för att hjälpa svenska verk att installera tekniken.
Regelverket driver på
Det här är inte längre innovation för sin egen skull. Det omarbetade avloppsvattendirektivet (EU) 2024/3019, antaget i november 2024, gör kvartär rening obligatorisk:
- Verk med minst 150 000 personekvivalenter måste minska en definierad uppsättning indikatorläkemedel med minst 80 procent, infasat så att 20 procent av dessa verk klarar kravet till 2033, 60 procent till 2039 och samtliga till 2045.
- Verk mellan 10 000 och 150 000 pe omfattas om de släpper ut i känsliga områden.
- Ett producentansvar kräver att läkemedels- och kosmetikaproducenter täcker minst 80 procent av merkostnaden — förorenaren betalar, i stället för att kostnaden läggs på VA-taxan.
Sveriges två decennier av övervakning, riskbedömning och fullskaledrift ger ett försprång. Den svenska erfarenheten används nu för att utforma riskbaserade arbetssätt för att prioritera vilka verk som ska byggas om först. Samma direktiv driver också fosforåtervinning ur slam.
Ärliga förbehåll
- Ozon är ingen universallösning. Metoden kan bilda oxidationsbiprodukter, bland annat bromat där bromid förekommer, vilket är just skälet till att ett efterföljande biologiskt steg eller kolsteg är standard. Avskiljningsgraden varierar dessutom kraftigt mellan enskilda substanser — vissa läkemedel är motsträviga.
- Energi och klimatavtryck. Ozonproduktion är el- och syrekrävande, och aktivt kol måste tillverkas, regenereras eller deponeras. Avvägningen är reell och bör bedömas per anläggning.
- Avskiljning är inte detsamma som destruktion. Koladsorption flyttar föroreningen till ett fast material som måste hanteras vidare, och ozonering ombildar molekyler till produkter vars toxicitet inte alltid är fullständigt kartlagd.
- Kostnadssiffror är platsspecifika. Nykvarnssiffrorna är ett användbart riktmärke, inte en generell prislapp. Kostnaden skalar med verkets storlek, måldos och lokala energipriser.
- Producentansvaret är inte färdigt. Hur finansieringsmekanismen fungerar i praktiken i olika medlemsstater är ännu inte avgjort.
Det viktigaste att ta med sig
- Vanliga reningsverk avskiljer inte läkemedel. Ett fjärde kvartärt poleringssteg — ozonering eller aktivt kol — behövs, och når pålitligt 80–90 procents reduktion.
- Nykvarnsverket i Linköping (Tekniska verken och IVL) har kört fullskalig ozonering sedan 2017 för cirka 140 000 personer med omkring 90 procents avskiljning, till en investering kring 25 miljoner kronor.
- Avskiljningen skalar med ozondosen — svenska pilotförsök visade 65, 78 och 88 procent vid 3, 5 och 7 g O₃/m³, vilket ger en praktisk dimensioneringsspak.
- Kolspåret går framåt: pilotförsöken vid Kungsängsverket i Uppsala (2025) nådde över 90 procents avskiljning av bland annat diklofenak.
- Det omarbetade EU-direktivet 2024/3019 gör minst 80 procents läkemedelsreduktion obligatorisk för stora verk, infasat 2033–2045 och till stor del finansierad av producenterna.
- Den ärliga bilden: reella avvägningar i energi, biprodukter och restprodukter gör att avancerad rening bör riktas mot de utsläpp som innebär störst risk, inte tillämpas överallt utan urskillning.
Källor och vidare läsning
- Removal of pharmaceuticals with ozone at 10 Swedish wastewater treatment plants — IWA Water Practice & Technology (2017)
- IVL: Sweden's first purification plant for removal of wastewater pharmaceutical residues
- Interreg Europe: Removal of pharmaceuticals in wastewater by ozone oxidation (Nykvarn, Linköping)
- Removal of pharmaceutical residues using ozonation as intermediate process step at Linköping WWTP (IWA Water Science & Technology)
- Pilotförsök vid Kungsängsverket, Uppsala: aktivt kol och anjonbyte mot mikroföroreningar (Science of the Total Environment, 2025)
- Nordic Water: Simrishamn (Stengården) avloppsreningsverk, avancerad rening
- Europeiska rådet: nya regler för effektivare avloppsrening (november 2024)
- EUR-Lex: Direktiv (EU) 2024/3019 (PDF)
- Riskbaserad prioritering av reningsverk för kvartär rening — arbetssätt byggt på svensk erfarenhet (Frontiers in Environmental Science)
- Havs- och vattenmyndigheten: rening av läkemedel i avloppsvatten är möjlig och behöver inte vara dyr
- Naturvårdsverket: Genomföra EU:s reviderade avloppsvattendirektiv
Uppgifterna kontrollerade 3 september 2026. Kostnads- och avskiljningssiffror är anläggningsspecifika och ska inte läsas som generella värden.