Tillskottsvatten: hitta flödena som överbelastar avloppet

När det regnar kan flödet till ett avloppsreningsverk öka långt mer än vad hushållens vattenanvändning förklarar. Takvatten, dräneringsvatten och inläckande grundvatten tar plats i ledningar och pumpar. I ett redan belastat system kan denna extra volym bidra till att avloppsvatten bräddas eller att källare översvämmas.

Problemet kallas tillskottsvatten. Det avgörande är ofta hur snabbt vattnet kommer och vilken del av systemet det belastar. En kommun som enbart försöker pressa ned en årsandel kan därför välja dyra åtgärder som ger liten effekt på de händelser man egentligen vill undvika.

Ett samlingsnamn för flera olika flöden

Spillvatten är det använda vattnet från exempelvis hushåll och verksamheter. Tillskottsvatten är annat vatten som når ett spillvattenförande ledningsnät. I kombinerade system leds dagvatten och spillvatten avsiktligt i samma ledningar. I separerade system kan regnvatten ändå komma in genom felkopplingar, otäta brunnar eller andra anslutningar.

Grundvatten kan läcka genom skadade ledningar och fogar. Husdräneringar kan tillföra vatten, liksom läckor från dricksvattennätet. På vissa platser påverkar även sjö- eller havsvatten. Därför bör en utredning skilja mellan snabb respons på regn, långsammare nederbördsberoende tillrinning och ett mer varaktigt grundvattenbidrag. Svenskt Vatten Utveckling, rapport 2020-13

Två områden kan ha lika stor årlig tillskottsvolym men helt olika problem. I det ena kommer vattnet under långa perioder och ökar pumpbehovet. I det andra kommer mycket på kort tid och fyller den sista lediga kapaciteten. Den skillnaden måste synas när åtgärder prioriteras.

Vad Sveriges siffror säger

VASS Drift 2024 uppskattar att cirka 26,7 miljoner kubikmeter obehandlat avloppsvatten bräddades från svenska ledningsnät och reningsverk under året. Rapporten redovisar detta som 2,0 procent av behandlad volym. Den betonar samtidigt att merparten av den bräddade volymen är dagvatten. Siffran beskriver alltså vattenvolym, inte mängden koncentrerat hushållsspillvatten eller utsläppta föroreningar.

Uppgifterna är uppräknade till nationell nivå. Undersökningen omfattar svar för 229 kommuner och 93 procent av befolkningen; mindre kommuner är svagare representerade. Nederbörd, grundvatten och rapporteringsunderlag påverkar jämförelser mellan år. En förändring i ett års nyckeltal bevisar därför inte ensam att ledningsnätet har försämrats. VASS Drift 2024, tabell 3 och metodbeskrivning

Varför årsandelen kan leda fel

En studie av 20 orter visar begränsningarna med att använda årlig utspädning som ensamt mål. Författarna föreslår att flöden kopplas till bidragande ytor och delas upp efter regnrespons. Det ger bättre stöd för att hitta tillrinning som orsakar bräddningar och utsläpp av näringsämnen. Den största årsvolymen behöver inte vara den viktigaste att åtgärda först. Rapportsammanfattning hos Svenskt Vatten

Ett förenklat exempel visar beslutssituationen: en otät sträcka bidrar med ett jämnt flöde, medan anslutna tak ger korta toppar. Om målet är färre bräddningar kan takanslutningarna vara mer angelägna. Om pumpningen däremot är den dominerande kostnaden kan det varaktiga inläckaget väga tyngre. Exemplet illustrerar en avvägning; det ersätter inte lokala beräkningar.

Vad det betyder i Sverige

Börja med den konkreta konsekvensen. Ange vilka bräddpunkter, översvämningar eller kapacitetsproblem som arbetet ska minska. Skilj på händelser i ledningsnätet och förbiledning av reningssteg inne på verket. Det senare beskriver en annan vattenväg och behöver framgå i händelseregistret.

Koppla därefter flödesmätningar till nederbörd och, där det är relevant, grundvattennivåer. En torrvädersperiod hjälper till att beskriva basflödet. Regnhändelser visar hur snabbt olika delar reagerar. Mätningen behöver täcka den situation som orsakar problemet; en lugn vecka ger svagt underlag för att bedöma återkommande regntoppar.

Undersök sedan källorna inom de områden som verkligen driver belastningen. Möjliga åtgärder omfattar ändrade anslutningar, tätning av ledningar och brunnar, separering eller utjämning av flöden. Valet beror på både orsaken och vart vattnet ska ta vägen efteråt. Att flytta regnvatten från en ledning löser inte hela frågan om nästa mottagare saknar kapacitet.

Svenskt Vattens beslutsstöd från 2023 ger tre verktyg för vattenbalans, nulägesanalys och åtgärdsvärdering. Tanken är att skapa struktur och synliggöra konsekvenser. Mallarna ger inte automatiskt rätt svar; lokalkännedom och dokumenterade antaganden behövs fortfarande. Beslutsstöd för tillskottsvatten

Ett praktiskt arbetssätt är att formulera beslutet före investeringen: vilken händelse ska bli mindre sannolik, vilken mätning visar utfallet och vilka andra områden kan påverkas? Då går det att jämföra alternativ även när de angriper olika typer av tillskottsvatten. Frågorna är en tillämpning av beslutsstödets struktur, inte nya myndighetskrav.

Håll dessutom miljönytta och driftsnytta synliga var för sig. En åtgärd kan minska pumpad volym och ändå ha begränsad effekt på en viss bräddpunkt. En annan kan vara värdefull därför att den minskar korta toppar vid just den plats där översvämningar uppstår. Att ange båda målen gör prioriteringen begriplig för dem som ska fatta investeringsbeslutet.

Planera uppföljningen samtidigt som åtgärden. Jämför flödesrespons under så likartade förhållanden som möjligt och redovisa skillnader i väder. Ett lägre årsflöde under ett torrare år räcker inte som belägg för att investeringen fungerar. Den bredare kopplingen till markytor och avrinningsvägar beskrivs i artikeln om svensk skyfallsplanering.

Ärliga förbehåll

• Nationella volymer beskriver inte lokal risk. En recipients känslighet, utsläppets innehåll och tidpunkten behöver bedömas på plats.
• Utspädning gör inte utsläpp ofarliga. Att bräddvattnet innehåller mycket regnvatten innebär inte att smittämnen eller näringsämnen saknar betydelse.
• Underlaget är ofullständigt. VASS-statistiken bygger på rapportering och nationell uppräkning, inte fullständig mätning i varje kommun.
• En årsandel döljer förloppet. Samma volym kan orsaka olika följder beroende på hur snabbt den tillförs.
• Åtgärder måste passa systemet. Tätning, separering och magasinering har olika förutsättningar och kan flytta problemet om helheten förbises.

Det viktigaste att ta med sig

1. Tillskottsvatten omfattar flera flödestyper med olika orsaker och tidsförlopp.
2. VASS uppskattar 2024 års bräddade volym till 26,7 miljoner m³, till stor del dagvatten.
3. Volym, föroreningsbelastning och skaderisk är skilda mått.
4. Rikta arbetet mot de inflöden som orsakar den konsekvens kommunen vill minska.
5. Utred både ledningsnätets och reningsverkets kapacitet innan åtgärden väljs.
6. Följ upp resultatet med flödesdata och hänsyn till nederbörden.

Källor och vidare läsning

• Svenskt Vatten: Resultatrapport för VASS Drift 2024, R2025-04, särskilt tabell 3 och metodbeskrivningen.
• Clementson, Alenius och Gustafsson: Tillskottsvatten i avloppssystem – nya tankar om nyckeltal, SVU 2020-13.
• Svenskt Vatten: Sammanfattning av rapporten om nya nyckeltal.
• Svenskt Vatten: Beslutsstöd för tillskottsvatten, SVU 2023-06.

Uppgifterna kontrollerade 4 oktober 2026.