Sveriges nya PFAS-gränsvärden: vad som ändrades för dricksvatten 2026

Sedan den 1 januari 2026 har Sverige juridiskt bindande gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Förändringen påverkar övervakning, kontroll av råvatten och reningsplanering i hela den svenska vattenbranschen.

De två svenska gränsvärdena är:

Sveriges huvudsakliga nationella tillägg är PFAS-4. Det ger de fyra ämnen som anses viktigast i den aktuella hälsobedömningen ett eget, betydligt lägre gränsvärde. EU-direktivet innehåller också en separat parameter för "PFAS totalt" på 500 ng/l.

De svenska och europeiska siffrorna bör inte jämföras som om de mätte exakt samma sak. PFAS-4, PFAS-21 och EU:s summa PFAS omfattar olika grupper av ämnen.

Varför PFAS-4 sätts så lågt

PFAS är en stor familj syntetiska kemikalier som används i produkter som brandsläckningsskum, vattenavvisande textilier, livsmedelsförpackningar och industribeläggningar. Deras starka kemiska bindningar gör dem användbara, men också extremt svårnedbrytbara. Vissa PFAS ansamlas i människor och miljön över tid.

Sveriges PFAS-4-gränsvärde grundar sig på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (Efsa) hälsobedömning från 2020. Efsa fastställde ett gruppvis tolerabelt veckointag på 4,4 ng per kilo kroppsvikt och vecka för PFOA, PFOS, PFNA och PFHxS. Den kritiska effekt som låg till grund för bedömningen var ett försämrat immunsvar vid vaccination hos barn.

Gränsvärdet för dricksvatten syftar därför till att begränsa långvarig exponering. Ett enskilt resultat strax över 4 ng/l innebär inte ett omedelbart hälsonödläge, men det kräver att vattenproducenten utreder orsaken och vidtar lämpliga åtgärder.

Vad förändras för vattenproducenter

Reglerna gör PFAS till en del av det löpande tillsynsarbetet. Sedan den 1 januari 2026 måste svenska dricksvattenproducenter även undersöka sitt råvatten. Det spelar roll eftersom PFAS-problem är lättare att hantera när föroreningen identifieras vid källan, innan den når reningsverket eller ledningsnätet.

I praktiken behöver verken:

• kartlägga möjliga PFAS-källor i tillrinningsområdet, inklusive flygplatser, brandövningsplatser, deponier och industrianläggningar;
• inkludera PFAS i riskbedömningar och kontrollprogram;
• följa trender i råvatten och utgående vatten, i stället för att förlita sig på enstaka prover;
• bedöma reningskapaciteten innan ett gränsvärde överskrids; och
• planera för hanteringen av förbrukat kol, harts eller membrankoncentrat.

Den sista punkten är viktig: de flesta etablerade PFAS-reningsmetoder separerar PFAS från vattnet men bryter inte ner ämnena. Föroreningen förs i stället över till en annan avfallsström som fortfarande måste hanteras på ett säkert sätt.

Vilka reningsmetoder fungerar?

Konventionell koagulering, sedimentering och sandfiltrering är inte utformade för att avlägsna PFAS på ett tillförlitligt sätt. Vattenverk som behöver ytterligare rening överväger i allmänhet tre huvudalternativ:

Granulärt aktivt kol (GAC) adsorberar PFAS på kolytan. Metoden är väletablerad och ofta effektiv för långkedjiga PFAS som PFOS. Prestandan beror på vattenkvaliteten, PFAS-blandningen, kontakttiden och hur mättat kolet har blivit. Kortkedjiga PFAS tenderar att slå igenom tidigare.

Anjonbyte använder specialiserad jonbytarmassa för att fånga upp negativt laddade PFAS. Metoden kan ge hög kapacitet för vissa PFAS och kan vara användbar där kortkedjiga ämnen gör att GAC fungerar sämre. Val av jonbytarmassa och hantering av avfall är centrala designfrågor.

Nanofiltrering eller omvänd osmos kan avlägsna ett brett spektrum av PFAS, inklusive många kortkedjiga ämnen. Dessa processer kräver mer energi och ger upphov till en koncentrerad avfallsström som måste hanteras.

Det finns ingen universell bästa process. Pilotförsök med det faktiska råvattnet är ofta nödvändiga eftersom löst organiskt material, konkurrerande joner och den lokala PFAS-profilen kan påverka både prestanda och kostnad.

Aktivt kol skapar också en bredare kapacitetsfråga för Sverige. En rapport från Svenskt Vatten från 2024 visade att Sverige endast hade en anläggning för reaktivering av förbrukat aktivt kol inom dricksvattenproduktion, vid Alelyckan i Göteborg, och pekade på ett behov av utökad nationell kapacitet i takt med att kolanvändningen ökar.

Kallinge förändrade det juridiska läget

Sveriges mest kända PFAS-fall inleddes i Kallinge, Ronneby, där dricksvattnet från Brantafors vattenverk hade förorenats kraftigt av brandsläckningsskum som använts vid den närliggande Blekinge flygflottilj.

I december 2023 slog Högsta domstolen fast att de förhöjda PFAS-halterna som uppmätts i blodet hos mer än 150 boende utgjorde en personskada i juridisk mening. Domstolen tog inte ställning till omfattningen av eventuella ersättningsgilla följder för varje enskild person, men avgörandet slog fast att själva den fysiska förändringen i kroppen kunde utgöra en skada.

För VA-organisationer gör fallet tidig utredning, dokumentation och riskhantering ännu viktigare.

Vad gäller för privata brunnar?

Privata brunnar kontrolleras inte på samma sätt som kommunala dricksvattenanläggningar. Ägarna ansvarar själva för att testa sitt eget vatten.

PFAS-analys är särskilt relevant när en brunn ligger nära en brandövningsplats, flygplats, deponi, förorenad industrianläggning eller annan känd PFAS-källa. Kokning avlägsnar inte PFAS och kan tvärtom öka koncentrationen något när vattnet avdunstar. Hemfilter hjälper bara om de är utformade för PFAS och underhålls enligt tillverkarens anvisningar.

Det viktigaste att ta med sig

Sveriges nya gränsvärden gör PFAS till ett tydligt regelkrav i stället för enbart en riskhanteringsfråga. Det praktiska arbetet börjar nu uppströms: förstå källan, övervaka råvattnet, följ trenderna och testa reningsalternativ innan ett problem blir akut.

För många vattenverk kommer den svåra frågan inte att handla om huruvida PFAS kan avlägsnas. Den kommer att handla om hur man gör det tillförlitligt vid låga koncentrationer, till en rimlig kostnad, samtidigt som de förorenade reningsresterna hanteras på ett säkert sätt.

Källor och vidare läsning

• Livsmedelsverket: PFAS och andra miljögifter i dricksvatten
• Livsmedelsverket: Nya gränsvärden och krav på råvattenkontroll från 2026
• EU:s dricksvattendirektiv: grundläggande kvalitetskrav
• Efsa: Hälsorisker kopplade till PFAS i livsmedel
• Högsta domstolen: dom i PFAS-målet
• Svenskt Vatten: Reaktivering av aktivt kol för den svenska VA-sektorn
• McCleaf m.fl. (2017): PFAS-rening med GAC och anjonbyte
• Franke m.fl. (2021): Kombination av nanofiltrering, GAC och anjonbyte

Informationen kontrollerad 12 augusti 2026. Konsultera alltid Livsmedelsverkets gällande krav inför beslut som rör regelefterlevnad.