PFAS i blodet är en personskada — vad Ronnebydomen betyder för VA-organisationer

Den 5 december 2023 slog Högsta domstolen fast att förhöjda PFAS-halter i blodet — efter år av att ha druckit förorenat kranvatten — i sig utgör en ersättningsgill personskada, redan innan någon har blivit sjuk. Och den part som hölls ansvarig var inte en kemikalietillverkare utan det kommunala vattenbolaget, enligt produktansvarslagens stränga ansvar. För varje svensk VA-organisation som levererar dricksvatten är det en av decenniets viktigaste juridiska signaler.

Den tekniska sidan av PFAS-gränsvärdena har vi behandlat i artikeln om Sveriges nya PFAS-gränsvärden. Den här texten handlar om ansvaret.

Kort version

I slutet av 2013 framkom att dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun innehöll extrema PFAS-halter — omkring 10 380 ng/l i det berörda vattnet — med ursprung i brandskum som använts sedan mitten av 1980-talet vid brandövningsplatsen på F17, som drivs av Försvarsmakten. Kallinge och delar av Ronneby hade druckit vattnet i åratal.

Omkring 165 boende stämde det kommunala vattenbolaget Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) för personskada enligt produktansvarslagen (1992:18). Högsta domstolen konstaterade i NJA 2023 s. 916 (mål nr T 486-23) att den höga PFAS-belastningen i kärandenas blod innebar en så påtaglig försämring av kroppsfunktionen att den utgör en personskada i skadeståndsrättslig mening. Därmed återställdes tingsrättens bedömning efter att hovrätten hade sagt nej. Ansvaret följer av att vattnet hade en säkerhetsbrist.

Tre juridiska byggstenar

1. Kranvatten är en "produkt". Redan i NJA 2018 s. 475 slog Högsta domstolen fast att dricksvatten som levereras av en VA-huvudman är en produkt som omfattas av produktansvarslagen. Det spelar roll, eftersom produktansvar är strikt: den skadelidande behöver inte bevisa att huvudmannen varit oaktsam, bara att produkten hade en säkerhetsbrist och orsakade skada.

2. En säkerhetsbrist i vattnet. Vatten som utsätter konsumenter för hälsohotande PFAS är inte så säkert som konsumenter har rätt att förvänta sig, och är därmed defekt i lagens mening.

3. Personskada utan sjukdom. Det nydanande steget: domstolen godtog att en väsentligt förhöjd PFAS-koncentration i kroppen är ett fysiskt defekttillstånd här och nu. Den framtida risken för sjukdom behöver inte ha förverkligats. Det är detta som gör domen till en internationell referenspunkt i tvister om "evighetskemikalier".

Viktigt: domen 2023 avgjorde skade- och ansvarsfrågan. Den fastställde inte något kronbelopp per person. Individuell ersättning och orsakssamband för enskilda kärande hanteras i den fortsatta processen.

Vad det betyder i praktiken

• Det stränga ansvaret ligger hos vattenproducenten. Om er anläggning distribuerar vatten som visar sig ha en säkerhetsbrist kan ni bli ansvariga för personskada gentemot konsumenter oavsett vållande — och oavsett att föroreningen härrör från någon annan, här Försvarsmakten. Ni kan ha en egen regressfordran uppströms, men mot konsumenten är det VA-organisationen som är svarande.
• Förorenaren är ett separat spår — och det har fastnat i preskription. De boende drev också krav mot staten (Försvarsmakten) via Justitiekanslern. I november 2024 avvisade JK kraven som preskriberade, räknat från tioårsfristen med utgångspunkt i avstängningen i december 2013. I september 2025 signalerade JK skäl att ompröva, sedan det framkommit att förorenat vatten faktiskt levererats fram till omkring oktober 2014. Lärdomen: preskriptionen är ofta den avgörande stridsfrågan, inte den naturvetenskapliga bevisningen.
• Håll ordning på tidslinjen. Exakta datum för förorening, upptäckt, information och avstängning kan avgöra både ansvarsexponering och om ett krav över huvud taget överlever preskription. Rena, samtida journaler och beslutsunderlag är en juridisk tillgång.
• Nya gränsvärden höjer ribban från 2026. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2022:12, som genomför EU:s dricksvattendirektiv (EU) 2020/2184, gäller bindande gränsvärden från 1 januari 2026: PFAS4 (PFOA, PFOS, PFHxS, PFNA) = 4 ng/l och PFAS21 = 100 ng/l. Sveriges PFAS4-värde är strängare än EU:s miniminivå. Ett överskridande är ett regelbrott — och efter Ronneby också en potentiell civilrättslig varningsflagga.
• Se över försäkring och råvattenval. Verk nära flygplatser, militära anläggningar, brandövningsplatser och äldre industrimark bör kartlägga PFAS-risken i tillrinningsområdet, gå igenom ansvarsförsäkringen och överväga rening — aktivt kol eller jonbyte — innan ett överskridet gränsvärde blir ett skadeståndskrav.

Ärliga förbehåll och öppna frågor

• Det är en ansvars- och skadedom, inte ett fastställt belopp. Ersättningsnivåer per person och individuellt orsakssamband avgörs i efterföljande processer, och utfallen där är inte färdiga.
• Hur högt är "tillräckligt högt"? Domstolen drog ingen skarp gräns för vid vilken PFAS-halt i blodet en försämring blir en skada. Kommande mål får pröva marginalerna.
• Preskriptionen är fortfarande levande. JK:s omprövning från september 2025 visar att tidsfristanalysen inte är slutligt avgjord och kan vändas av ny bevisning om leveransdatum.
• Regress mot förorenaren är oprövad i stor skala. Om och hur effektivt en VA-huvudman kan föra ansvaret vidare till en förorenare som staten — särskilt mot preskriptionsinvändningar — är inte tydligt besvarat.
• Läs domen själv innan ni förlitar er på en enskild formulering. Mediesammanfattningar komprimerar ett nyanserat avgörande.

Det viktigaste att ta med sig

1. NJA 2023 s. 916 (5 december 2023): förhöjd PFAS-halt i blodet är en ersättningsgill personskada enligt produktansvarslagen (1992:18) — ingen sjukdom krävs.
2. Det kommunala vattenbolaget hölls ansvarigt enligt strikt ansvar, eftersom vattnet hade en säkerhetsbrist — byggt på NJA 2018 s. 475 om att kranvatten är en produkt.
3. Förorenarspåret är separat och preskriptionsstyrt: JK avvisade kraven mot staten som preskriberade (november 2024) och flaggade sedan för omprövning (september 2025).
4. Från 1 januari 2026 gäller LIVSFS 2022:12 med PFAS4 = 4 ng/l och PFAS21 = 100 ng/l — Sverige strängare än EU:s minimikrav.
5. Att göra för VA-organisationer: kartlägg PFAS-risken i tillrinningsområdet, dokumentera provtagning och avstängningsbeslut noggrant, se över ansvarsförsäkringen och planera rening i förväg.
6. Domen är ett internationellt prejudikat för krav som rör evighetskemikalier — men striden om belopp, trösklar och preskription fortsätter.

Källor och vidare läsning

• Högsta domstolen: pressmeddelande, dom i PFAS-målet (5 december 2023)
• Högsta domstolens dom, mål nr T 486-23 (NJA 2023 s. 916), fulltext (PDF)
• Svenskt Vatten: Högsta domstolen river upp hovrättens PFAS-dom
• Justitiekanslern: Skadeståndsanspråk med anledning av PFAS-förorening av dricksvatten är preskriberade (2024)
• JP Infonet: Analys — PFAS-domen (2024)
• Produktansvarslag (1992:18), Sveriges riksdag
• Livsmedelsverket: Nya gränsvärden för dricksvatten och krav på råvattenkontroll från årsskiftet
• Library of Congress, Global Legal Monitor: Sweden — Supreme Court Declares High Levels of PFAS in Blood Constitutes Personal Injury

Allmän information, inte juridisk rådgivning. Kontrollera mot primärkällorna och rådgör med kvalificerat juridiskt ombud innan ni agerar. Uppgifterna kontrollerade 29 augusti 2026.